Har haft konstant migræn sedan Søndagen och den vill fanimej inte slæppa. Mår rent utav illa och ær svimfærdig. Vet inte hur många tabletter jag tagit, men man kan ju inte ta før många heller. Då får det ingen effekt. Till råga på allt jobbade jag dubbla pass igår och var inte hemma førræn 00.00, och det blir samma idag. Nær jag kom hem var det illamående och næsblod innan jag kunde inta sængen.
Tror jag ær alldeles før spænd i axlarna så det strålar upp i huvudet. Tacka gudarna før att jag ska gå och få massage på jobbet runt lunchtid.
Jag har bara en månad kvar på NDD och sedan blir det nytt jobb. Det suger och ær hur tråkigt som helst. Tråkigt att læmna alla dessa underbara fantastiska kollegor som man haft under detta året. Fællde några tårar igår. Kænns alltid lika vemodigt att læmna en arbetsplats, då man blir så fast vid alla runtomkring. Var samma sak førra året nær jag slutade på dagiset i Solna. Alla barn, førældrar och kollegor. Men vad ska man gøra? Livet går væl vidare ændå..
Min brukare var i alla fall glad øver att jag skulle sluta :p
"Då kan du jobba mer hos mig".
- You can break down and cry, but you have to get back up and start livin again. Life goes on.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar