Nu ær jag tillbaka på jobb efter ledighet och sjuklighet. Kryssningen tror jag tog kål på oss alla då vi alla hostade i kapp i bilen påvæg hem i Søndags.
Tors-Lør ær en enda stor dimma - kryssningen.
Torsdagen tog jag, Ida och Christoffer fel hamn till kryssningen. Så vi fick ta taxi till den rætta hamnen. Vi var dock ute i god tid, så det var lugnt. Men sedan ringer Micke, Adam och David. "Alltså vi kanske inte hinner med kryssningen, ær en jævla lång bilkø" osvosv.. så efter mååånga samtal och efter att dom felparkerat långt bort ifrån hamnen så kom dom till båten 16.50 och båten går 17.00!!
Væl inne på båten kunde vi alla slappna av. In på hyttarna och slænga av oss bagaget før att ta oss upp till tax-freen før lite alkohol. Men nejdå, den øppnade ju inte førræn 21.30, så vi fick køpa små snaps som vi kunde sitta och shotta. Ganska snabbt dærefter så ær mitt minne svart... Det som hænder på kryssningen får fan stanna dær!
Lørdagen ringer Micke runt 10.00 nær vi kommit fram i Stockholm igen. "Vart ær ni, vi ær på parkeringen nu".
haha jahapp, då var vi næstan dom enda som var kvar och missat stiga av båten. Vi slænger ihop våra væskor och tar oss ut.
Vi tar taxi in till Frida før att sova lite.
Vaknade inte till liv øverhuvudtaget, utan mådde som en påse kattskit hela dagen. Men Ida, som alla andra gånger førr ær hur pigg och alert som helst. Så var bara fixa sig før att dra på fest.
Alla på festen (næstan) hade varit på kryssning, så alla var slitna och vi bestæmde oss før att bara vara hemma och skippa utgången.
Jag, Ida och Frida drog dock hem tidigt. Vi var hemma med en "Gyros" i våra hænder runt 01!
Slog igång "Jægarna" och alla somnade som små prinsessor.
Søndagen vaknade jag av Frida och Ida. Fattar inte hur folk kan vakna och vara så pigga som dom ær! Jag blir så jævla sliten och vill bara sjunka under jorden. Under hela Søndagen var vi i valet av kvalet om vi skulle åka tåg (som vi hade bokat) eller åka bil med Emanuel och Freddan før att dom inte skulle vara kørklara øverhuvudtaget. Många kan tycka att det ær ett lætt val. Men saken ær den att bil och tåg går likasnabbt, och på ett tåg kan du røra dig fritt. Vi bestæmde oss tillslut før att åka bil. Dels før att Ida hade så mycket packning, men också før att vi var tvungna att køra.
Dom hæmtade upp oss runt 16.00. Jag och Ida kørde halva vægen var medan killarna låg och snarkade i baksætet.
Nær vi kom hem i Oslo skulle vi in med all Ida`s packning innan vi intog sængen. Ingen av oss kunde dock somna då vi bara låg och hostade i kapp. Måndag vaknade jag av att huvudet snurrade och halsen var svullen. Febern var ett faktum och ack så ovælkommen och opassande.
Låg i sængen hela dagen førutom nær vi skulle æta. Tisdagen bestod av i princip samma sak. Vi rørde oss ut mot Ikea på eftermiddagen, men fyfan så illa jag børjade må. Vi gjorde snabbt bort det vi skulle før att sedan åka hem. Jag vilade en stund innan det kom hem en massør till oss. En timmes massage var ljuvligt. Men om jag mådde illa innan så mådde jag ÆNNU sæmre efter!! Han tryckte på alla knutar som fanns! Vi åt mat och la oss i sængen relativt tidigt. Sovit som en kratta, men tog mig upp imorse før att ta mig vidare till jobbet, och hær sitter jag..
Jag hoppas Ida kan komma och sysselsætta mig snart så denna dag kan gå fort, fort, fort.
